Småland kallas ofta för det svenska glasriket, på grund av de många glasbruk som startade och bedrev sin verksamhet här. De småländska glasbruken tog verklig fart under 1800-talet, även om många hade haft tillverkning redan tidigare.

Numera är glasbruken ofta populära turistmål, dit man kommer för att titta på när glas handblåses till fantastiska former och skulpturer. När man gör en sådan resa vill man såklart vara rätt klädd, och för att uppnå detta kan en tur till Johnells vara ett bra alternativ. Det svenska vädret kan ju som bekant variera mycket, och då är det viktigt att ha rätt kläder.

Glasbruket Kosta har funnits sedan år 1742, och här får besökarna möjlighet att se när glasmassan förvandlas till en färdig produkt. Man kan såklart också handla med sig någonting hem. I Orrefors finns ett annat känt svenskt glasbruk. Det är Sveriges första glashytta utomhus, och här kan man också själv få pröva på att blåsa glas. Ett lite nyare glasbruk är Nybro glasbruk. Det startade år 1935 i Emmatorp. Till en början producerade man här assietter, dricksglas, och burkar till skokräm och konserver. Men efter bara omkring tio år som verksamt glasbruk brann Nybro glasbruk ner till grunden. Men det byggdes snart upp igen och startade sin produktion, främst av burkar till skokräm. Numera jobbar man mycket tillsammans med olika konstnärer och producerar en del handmålat glas.

På ett glasbruk arbetar, bland annat, glasblåsare. Att blåsa glas är ett anrikt och traditionellt hantverk vars grunder inte ändrats i någon större omfattning sedan yrket uppfanns. Skillnaden mellan dagens glasbruk och glasblåsare jämfört med för femtusen år sedan är att vi idag framställer mer glas maskinellt – en glasblåsare framställer idag främst konstglas och finare bruksglas.

För den som är intresserad av glasblåsaryrket finns Riksglasskolan i Nybro som erbjuder flertalet olika utbildningar. Kanske bestämmer du dig redan inför gymnasievalet att bli glasblåsare? Eller kanske valde du en annan inriktning i livet och först i vuxen ålder insåg du att glasblåsaryrket är för dig?

Vuxenutbildning är en två år lång heltidsutbildning inom hantverksteknik. Främst tränar man här på olika hantverkstekniker men du kommer även att studera glasteori, göra studiebesök på glashyttor, lyssna till inbjudna gästlärare m.m. Du kommer även att få testa dina kunskaper under arbetsplatsförlagda praktikperioder.

Vilken karriär du gör som glasblåsare efter utbildningen är upp till dig själv men också upp till samhället i övrigt. Det är en tuff bransch och många glasbruk har lagts ned. En del driver eget och arbetar i sin egen hytta vilket andra kan skrämmas av, bland annat på grund av administrationen och ekonomin – men det finns hjälp att få av Capcito. Vissa skapar sig ett namn. Bland andra Ludvig Löfgren och Kjell Engman har gått Riksglasskolans utbildning. Oavsett vilken väg du väljer att gå efter sådan utbildning och vilken karriär du gör ser du till att ett traditionellt hantverk inte faller i glömska!

Precis som namnet antyder är glasbruk ett bruk där man utvinner och/eller förädlar råvaror och material som kan bli till glas. I ett glasbruk arbetar man med materialet och tillverkar olika glasprodukter. Det kan vara alltifrån vattenglas, speciella glas för öl, vin eller champagne till krukor i glas eller fönsterrutor. Tidigare kallades ett glasbruk ofta för glashytta eftersom anläggningen brukade vara i en mindre hytta, men under de senaste 100 åren har produktionen blivit alltmer kommersialiserad och glasbruk har blivit den etablerade benämningen.

Det finns flera kända glasbruk i Sverige, till exempel Limmareds glasbruk som grundades 1740 och nu är Sveriges äldsta glasbruk i drift. Det ligger i Limmared i Västra Götalands län och deras mest kända glasprodukt är de genomskinliga Absolut Vodka-flaskorna. I övrigt har Sverige flera kända glasbruk och vi är som land en stor producent av glas och olika glasprodukter, beaktat vår storlek.

Anläggningens olika delar

Ett glasbruk består vanligen av två huvuddelar, en varm och en kall del. Vid väldigt stora anläggningar kan de varma och kalla delarna vara indelade i ytterligare underdelar, men huvudprincipen att det finns två huvuddelar är fortsatt densamma. I väldigt små bruk kan delarna vara i samma rum, men det är viktigt att det finns en viss temperaturskillnad mellan områdena för att glasprodukterna ska kunna tillverkas på ett tillfredsställande vis.

Den varma delen

I den varma delen av anläggningen utförs smältningen av råvarorna som senare ska bli glas. Smältningen sker i ugn under mycket hög värme, ofta uppemot 1 000 grader, det vill säga riktigt het värme. Det är genom smältningen som omvandlingen av råvarorna till ett slags glasmaterial sker. Utan smältningen är det inte möjligt att få det att bli till glas i någon form. Efter smältning påbörjas arbetet med att forma massan till det utseende som önskas. Formningen brukar utföras av maskiner, medan mer exklusiva glasprodukter ofta formats för hand. Glas som formas för hand blir helt unikt i sin karaktär eftersom det är ytterst svårt att få till formningen exakt likadant med två massor av smält glasmaterial. Det blir alltid några mindre avvikelser emellan produkterna. Maskiner däremot kan massproducera glasprodukter med exakt samma utseende.

Den kalla delen

Efter formgivningen förflyttas materialet som så småningom ska bli glasprodukter till den kalla delen av anläggningen. I detta steg av processen börjar man med att kyla ner materialet så att formen bibehålls med den hårdhet som uppstår vid kylningen. Nedkylningen sker oftast i en typ av ugn med mycket låga temperaturer. Efter nedkylningen kan den hårda formade massan bearbetas och förfinas. Vanligen börjar man med slipning för att få till ett lent glasmaterial. Därefter sker målning och gravering beroende på vilken design som de slutliga glasprodukterna ska ha. Efter att eventuell målning och gravering torkat in är glasprodukterna färdiga för leverans.