Precis som namnet antyder är glasbruk ett bruk där man utvinner och/eller förädlar råvaror och material som kan bli till glas. I ett glasbruk arbetar man med materialet och tillverkar olika glasprodukter. Det kan vara alltifrån vattenglas, speciella glas för öl, vin eller champagne till krukor i glas eller fönsterrutor. Tidigare kallades ett glasbruk ofta för glashytta eftersom anläggningen brukade vara i en mindre hytta, men under de senaste 100 åren har produktionen blivit alltmer kommersialiserad och glasbruk har blivit den etablerade benämningen.

Det finns flera kända glasbruk i Sverige, till exempel Limmareds glasbruk som grundades 1740 och nu är Sveriges äldsta glasbruk i drift. Det ligger i Limmared i Västra Götalands län och deras mest kända glasprodukt är de genomskinliga Absolut Vodka-flaskorna. I övrigt har Sverige flera kända glasbruk och vi är som land en stor producent av glas och olika glasprodukter, beaktat vår storlek.

Anläggningens olika delar

Ett glasbruk består vanligen av två huvuddelar, en varm och en kall del. Vid väldigt stora anläggningar kan de varma och kalla delarna vara indelade i ytterligare underdelar, men huvudprincipen att det finns två huvuddelar är fortsatt densamma. I väldigt små bruk kan delarna vara i samma rum, men det är viktigt att det finns en viss temperaturskillnad mellan områdena för att glasprodukterna ska kunna tillverkas på ett tillfredsställande vis.

Den varma delen

I den varma delen av anläggningen utförs smältningen av råvarorna som senare ska bli glas. Smältningen sker i ugn under mycket hög värme, ofta uppemot 1 000 grader, det vill säga riktigt het värme. Det är genom smältningen som omvandlingen av råvarorna till ett slags glasmaterial sker. Utan smältningen är det inte möjligt att få det att bli till glas i någon form. Efter smältning påbörjas arbetet med att forma massan till det utseende som önskas. Formningen brukar utföras av maskiner, medan mer exklusiva glasprodukter ofta formats för hand. Glas som formas för hand blir helt unikt i sin karaktär eftersom det är ytterst svårt att få till formningen exakt likadant med två massor av smält glasmaterial. Det blir alltid några mindre avvikelser emellan produkterna. Maskiner däremot kan massproducera glasprodukter med exakt samma utseende.

Den kalla delen

Efter formgivningen förflyttas materialet som så småningom ska bli glasprodukter till den kalla delen av anläggningen. I detta steg av processen börjar man med att kyla ner materialet så att formen bibehålls med den hårdhet som uppstår vid kylningen. Nedkylningen sker oftast i en typ av ugn med mycket låga temperaturer. Efter nedkylningen kan den hårda formade massan bearbetas och förfinas. Vanligen börjar man med slipning för att få till ett lent glasmaterial. Därefter sker målning och gravering beroende på vilken design som de slutliga glasprodukterna ska ha. Efter att eventuell målning och gravering torkat in är glasprodukterna färdiga för leverans.

Genom historien har glas alltid varit en produkt som fascinerat. Det är ett nästan magiskt material som går att se rakt igenom och som är så lent och vackert i all sin enkelhet. Ordet ”glas” är germanskt och betyder ”glans”, vilket stämmer bra in på de flesta glasprodukter som inte är alltför slipade.

Det är ett magiskt ämne som faktiskt är äldre än glasbruken. Idag tänker vi oss att det inte går att skapa glas utan att genomgå alla de olika stegen och processerna som sker i ett glasbruk med alltifrån smältning, formning av massan, nedkylning och målning. Så är dock inte fallet. Glas kan faktiskt uppstå på naturlig väg och det sker i så fall genom förglasning av sand. Förglasning av sand kan ske vid blixtnedslag i sanden. Den hetta som uppstår när blixten slår ner kan liknas vid den enorma värme som finns i de ugnar där man smälter råvaror till glas.

Upptäckt och spridning till Sverige

Det var annars först omkring 50 f. Kr. som själva glasblåsningen upptäcktes. Den upptäcktes av romarna som lärde sig att slipa glas och framställa halvgenomskinliga glasprodukter som till viss del påminner om vissa av dagens glasprodukter. Ännu var glasblåsningen dock på en väldigt enkel nivå. Först under 1300-talet i Venedig började processerna förfinas och det som liknar dagens glastillverkning började komma mer och mer. Emellertid var glasen under denna tid fortfarande väldigt orena sett i dagens mått och de hade ofta en tydligt grå nyans. Det var inte de glansiga och totalt genomskinliga glasprodukter som vi ser överallt idag.

Under 1400- och 1500-talet började tillverkning av glas ske i Sverige i en lite större omfattning. Till det uppstod en del mindre glashyttor runt om i landet. Successivt förfinades processerna och intresset för glas blev allt större. Under 1800-talet kom Småland att bli det svenska navet för glas. Bland annat finns de gamla och välkända glashyttorna Emmaboda, Kosta Boda och Orrefors i Småland. Inte minst det sistnämnda är fortfarande ett mycket starkt varumärke som levererar förstklassiga glasprodukter i olika modeller och former. Under 1900-talet började man tala om ett område mellan Kalmar och Växjö som ”Glasriket” på grund av alla glashyttor som fanns i området. Än idag sker en utbredd tillverkning av glas i dessa områden så historien lever vidare.

Det är inte helt självklart om glas ska beskrivas som ett ämne eller snarare en produkt. Att en viss form av glas faktiskt kan uppstå på naturlig väg genom blixtnedslag i sand, talar för att det är ett ämne snarare än en produkt. Oavsett är det ett mycket fascinerande ämne som det går att göra mycket med och av. En slags smälta som kan formas efter design och smak. Smältan ska sedan stelna utan att kristallisera till fast material för att slutligen kunna kallas för glas.

Olika typer av glas

Det finns flera olika typer av glas. Det som gör att olika typer har uppkommit är främst skillnader i tillverkningsprocessen. Exempelvis finns det något som kallas flussglas (opalglas), vilket är ett slags ogenomsynligt glas. Ofta är det i en vit färg, men det finns även varianter där man lagt till färgämnen för att få en mer rosa eller ljusblå nyans. Flussglas är en mycket unik glasvariant som framställs som vanligt glas med tillägg av ämnen som soda, pottaska och borax. Olika prydnadsföremål och krukor brukar vara gjorda av denna typ av glas.

En annan känd variant av glas är så kallat härdat glas. Sådant glas tillverkas med mycket snabb avkylning, vilket ger det speciella egenskaper såsom att det blir mer slagtåligt och hållbart. Av den anledningen är härdat glas den glasvariant som ofta används i exempelvis busskurer eller telefonkiosker på allmänna platser där risken för skadegörelse är stor. Ett annat vanligt användningsområde för härdat glas är sidorutorna på bilar, i syfte att minska risken för krossade bilrutor. Vissa enklare dryckesglas brukar även vara i härdat glas för att de ska bli extra tåliga.

Till glasfamiljen brukar även olika metalliska glas räknas, samt olika plaster som är amorfa.

Glas är ett ämne som genom hela historien varit mycket mytomspunnet. Det finns många historier om glas och glasets egenskaper. Att så är fallet beror troligen på glasets alldeles speciella karaktär med sin genomskinlighet som ger en nästan magisk och övernaturlig känsla. Jämfört med många andra material är det inte mycket som står glas på den fronten.

Det finns bland annat en myt om att gamla fönsterglas skulle vara tjockare i den nedre änden. Detta är en myt som fått stor spridning, inte minst i Sverige. Påståendet stämmer dock inte utan är en myt. Den har dock blivit så pass spridd att det har gjorts studier på gamla fönsterglas för att se om det finns belägg för påståendet men några sådana har inte hittats.

En annan myt är att snus skulle innehålla glas eller åtminstone spår av glas. Det är en myt som fått spridning för att saltkristaller ibland kan utkristallisera sig i snus, men detta är som sagt inte glas. Nästa gång du tar en snus behöver du alltså inte längre oroa dig för att få glasrester i munnen. Snus innehåller inte någon som helst form av glas.

Glas är ett mångfacetterat ämne som kan användas i en mängd olika former och varianter. Det finns därför en enorm uppsjö med produkter i glas. När vi tittar oss omkring i ett vanligt hem är faktiskt väldigt många produkter gjorda i just glas och det är ett av de vanligaste materialen att tillverka exempelvis olika inredningsdetaljer i.

Porslin och olika dryckesglas

Glasets kanske främsta användningsområde är som porslin och som glas att dricka ur. I porslinsväg finns glas i det mesta, alltifrån skålar i glas, olika ugnsformer och bestick. I ett kök hittar du även många dryckesglas i olika varianter. Exempelvis champagneglas att skåla in det nya året i, men även speciella glas för öl, vin och whisky. Även olika slags koppar och kannor är gjorda i glas.

Andra slags glasprodukter

Förutom traditionella glasprodukter som dryckesglas och skålar, används glas även i produkter som exempelvis inredningsdetaljer, prydnadsföremål, i speglar, badkarskanten och fönster. Det finns även fräcka glasprodukter som exempelvis olika typer av sexleksaker i glas. Att glas kommit att användas i denna typ av produkter beror på att glas är ett så pass skonsamt och lent material men också enkelt att rengöra på grund av sin lena yta som dessutom tål vatten.